Jävla dator
Jag vill vill vill VILL vara glad igen! Längesedan jag kände glädje. Men det är inte så konstigt när hela världen är emot en. Det är väl ett straff för att jag är den jag är just nu som bara klagar på alltings jävlighet. Ja men, då blir allt därefter också bara därför. Bara en sådan enkel sak som att jag inte ens kan få tag i en lägenhet trots att jag snart stått i kö i 4 år, det gör mig inte direkt glad.
Men äh, allt är ju mitt eget fel. Bara klagar utan att ta tag i nånting. Jag måste hitta en väg tillbaka, hitta motivationen både till träning och till resten av livet. Helt ärligt så ligger jag på minus vad gäller motivation.
Men det är en sak som alltid kommer tynga mig. Har aldrig känt på detta vis i hela mitt liv. Trots att jag var förstörd en gång tidigare i mitt liv så på något sätt är det ändå värre nu. Jag förstår inte varför.
Kanske det är lika bra att jag inte får tag i någon lägenhet. Får väl se det som ett tecken på att jag inte borde vara kvar i Umeå.
Ibland önskar jag att jag kunde gå framåt i tiden några år bara för att se vad det blivit av mig..
Jag ska nog börja med att ta tag i mitt liv genom att imorn ringa och kolla om jag får fortsätta jobba. Sedan blir det en sista dag här hemma innan jag åker tillbaka och då ska jag ordna med allt jag skjutit upp så länge, typ tvätta, ringa sjukgymnasten och läkaren, felanmäla vissa saker i mitt rum, TRÄNA. Ja de är väl massa mer förstås. Kanske ska unna mig nya träningskläder och träningsskor också så jag känner mig bekväm när jag är på gymmet. Det kan väl förhoppningsvis få fart på mig igen.
Nu lämnar jag dataskiten. Borde verkligen sluta sitta vid den här skiten.
Godnatt
life goes on..
Men äh, allt är ju mitt eget fel. Bara klagar utan att ta tag i nånting. Jag måste hitta en väg tillbaka, hitta motivationen både till träning och till resten av livet. Helt ärligt så ligger jag på minus vad gäller motivation.
Men det är en sak som alltid kommer tynga mig. Har aldrig känt på detta vis i hela mitt liv. Trots att jag var förstörd en gång tidigare i mitt liv så på något sätt är det ändå värre nu. Jag förstår inte varför.
Kanske det är lika bra att jag inte får tag i någon lägenhet. Får väl se det som ett tecken på att jag inte borde vara kvar i Umeå.
Ibland önskar jag att jag kunde gå framåt i tiden några år bara för att se vad det blivit av mig..
Jag ska nog börja med att ta tag i mitt liv genom att imorn ringa och kolla om jag får fortsätta jobba. Sedan blir det en sista dag här hemma innan jag åker tillbaka och då ska jag ordna med allt jag skjutit upp så länge, typ tvätta, ringa sjukgymnasten och läkaren, felanmäla vissa saker i mitt rum, TRÄNA. Ja de är väl massa mer förstås. Kanske ska unna mig nya träningskläder och träningsskor också så jag känner mig bekväm när jag är på gymmet. Det kan väl förhoppningsvis få fart på mig igen.
Nu lämnar jag dataskiten. Borde verkligen sluta sitta vid den här skiten.
Godnatt
life goes on..
Kommentarer
Trackback
