Varför ska jag alltid bli den som är "reserv"?

Jag har alltid fått den rollen, att vara den som andra vänder sig till när inga andra finns tillgängliga. jag kan lova er att detta har hängt med mig genom livet. Numera funderar jag alltid på om personer faktiskt vill umgås med mig eller om det bara är för att det inte finns någon annan. Och för det mesta brukar det vara det sistnämda som stämmer.
Nu tycker säkert många att jag är ngällig, men så må de vara.
Ibland behöver man faktiskt skriva av sig.

Ouch, ont huvud fortfarande.. =(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0