Skrämd för livet
Har ni varit med om något som skrämt er oerhört mycket och som ni inte kunnat glömma?
Det finns nog mycket som jag varit med om eller sett som etsat sig fast i mitt minne, men det är speciellt en sak, ehm ja en film, som jag ALDRIG kan glömma.
Det var så här att jag var väldigt liten och tyckte det var spännande med filmer som barn inte får se. Så när pappa såg på en film han spelat in så tänkte jag att jag skulle minsann se jag också. Trots att jag såg den på dagen dessutom, så skrämde denna film vettet ur mig! Den handlade om en man som åker bil och som av nån anledning sträcker ut armen vid bilrutan. Helt plötsligt far de förbi en stolpe eller nåt och hans hand går av! Uäääck. Denna hand hamnar på en åker, men guess what? Den jäkla handen "lever". Jo visst, och den tar sig viadre till olika människor och stryper den, exempelvis så smyger den bak på stolsryggen när en person kör bil. Vad tror ni händer? Personen blir strypt av handen.
En annan grej; en person ligger och sover, och täcket hänger lite utanför sängen. Tro ni att ahnden är där inne? ja visst,självklart. Och naturligtvis klättrar den upp innanför täcket och stryper personen som sover.
Och detta är bara få av många läskiga saker som händer i filmen.
Alltså ajg kan lova er att denna film har satt djupa spår i mig. Jag kan ABSOLUT INTE sova utan att ha täcke eller filt långt uppe vid halsen, jag måste hålla täcket mot min hals (rädd för att handen ska dyka upp ju), och täcket får absolut inte hänga ner utanför sängen. Eller asså, det var betyyydligt värre förr för då kunde jag verkligen inte sova utan täcket högt uppdraget, det är väl inte fullt lika allvarligt nu för tiden. Men ibland kan jag känna den där paniken att nånting ska hoppa upp och strypa mig. Ligger jag i sängen en stund utan nånting som "skyddar" halsen så får jag nästan panik, och tillslut måste jag dra upp täcket igen. Jag känner lite den där känslan nu också när jag sitter här. Huuua, dte är så läskigt!
Men jag får verkligen skylla mig själv som såg på den där filmen. Jag har ångrat mig hela livet och kommer alltid önska att ajg inte sett den jädrans filmen..
Hmm, jag tror jag nog skulle behöva kognitiv beteendeterapi mot detta eller nåt..
Jaja, orkar inte blogga mer nu..
Gonatt!
Det finns nog mycket som jag varit med om eller sett som etsat sig fast i mitt minne, men det är speciellt en sak, ehm ja en film, som jag ALDRIG kan glömma.
Det var så här att jag var väldigt liten och tyckte det var spännande med filmer som barn inte får se. Så när pappa såg på en film han spelat in så tänkte jag att jag skulle minsann se jag också. Trots att jag såg den på dagen dessutom, så skrämde denna film vettet ur mig! Den handlade om en man som åker bil och som av nån anledning sträcker ut armen vid bilrutan. Helt plötsligt far de förbi en stolpe eller nåt och hans hand går av! Uäääck. Denna hand hamnar på en åker, men guess what? Den jäkla handen "lever". Jo visst, och den tar sig viadre till olika människor och stryper den, exempelvis så smyger den bak på stolsryggen när en person kör bil. Vad tror ni händer? Personen blir strypt av handen.
En annan grej; en person ligger och sover, och täcket hänger lite utanför sängen. Tro ni att ahnden är där inne? ja visst,självklart. Och naturligtvis klättrar den upp innanför täcket och stryper personen som sover.
Och detta är bara få av många läskiga saker som händer i filmen.
Alltså ajg kan lova er att denna film har satt djupa spår i mig. Jag kan ABSOLUT INTE sova utan att ha täcke eller filt långt uppe vid halsen, jag måste hålla täcket mot min hals (rädd för att handen ska dyka upp ju), och täcket får absolut inte hänga ner utanför sängen. Eller asså, det var betyyydligt värre förr för då kunde jag verkligen inte sova utan täcket högt uppdraget, det är väl inte fullt lika allvarligt nu för tiden. Men ibland kan jag känna den där paniken att nånting ska hoppa upp och strypa mig. Ligger jag i sängen en stund utan nånting som "skyddar" halsen så får jag nästan panik, och tillslut måste jag dra upp täcket igen. Jag känner lite den där känslan nu också när jag sitter här. Huuua, dte är så läskigt!
Men jag får verkligen skylla mig själv som såg på den där filmen. Jag har ångrat mig hela livet och kommer alltid önska att ajg inte sett den jädrans filmen..
Hmm, jag tror jag nog skulle behöva kognitiv beteendeterapi mot detta eller nåt..
Jaja, orkar inte blogga mer nu..
Gonatt!
Kommentarer
Trackback
